Viktiga händelser och resultat
Ett första besök på Näringsdepartementet i november
2010 resulterar i en fortsatt diskussion på
Energimarknadsinspektionen redan i januari 2011.
Vid sittande bord beslutas att ett konsumentråd skall upprättas.
Till rådet inbjudes representanter från alla större industri- och
konsumentorganisationer, som får i gemensamt uppdrag att ge
inspektionen uppslag och idéer till förbättringar för kunden.
Svenska Elnätsupproret är, genom Eric Anderzon,
representerade i branschföreningen Skogen, Kemin, Gruvorna och
Stålet (SKGS)
elmarknadsgrupp. Här diskuteras förekommande
elmarknadsfrågor, som sedan lobbas mot myndigheter och/eller
politiken.
Viktiga kompetenser har genom åren
knutits till nätverket, vilket gör att vi snabbt kan få fram fakta
i förekommande frågor. Svenska Elnätsupproret har på
så vis blivit en naturlig remissinstans i
förekommande
elmarknadsfrågor.
Efter år av påtryckningar mot politik och myndigheter, om
nätbolagens överdebiteringar för nät och överföring, blev
Elnätsupproret i augusti 2016 återigen kallade till Miljö- &
Energidepartementet för att diskutera uppkommen situation. För att
ge yttermera tyngd till detta möte, bjöd vi med oss representanter
från IKEM, SPIF, SKGS, Villaägarna, Jernkontoret, samt professor emeritus Stefan Yard vid Lunds Universitet.
Var och en framförde sina synpunkter och gemensam ståndpunkt är
att priset för nät och överföring skall vara relaterat till
verkliga kostnader, och INTE som nu, utgöra vinstmaskin åt
nätbolagsägarna. Enhetens representanter var idel öra.
Våra aktiviteter fick god hjälp från media, inte minst under
hösten/vintern 2017 då SVT´s ekonomireporter Jan Nylander gjorde
ett antal inslag på SVT Rapport. Detta resulterade i att dåvarande
Energiminister Ibrahim Baylan öppet erkänner att regelverket och
intäktsramarna är alldeles för generöst tilltagna. Uttalandet
föranledde ett antal möten på departementet för energifrågor.
Efter täta dialoger med såväl enheten, som med
Ei, mynnar det hela ut i att Ei får ett regeringsuppdrag att se över regelverket,
samt inkomma med förslag till förbättringar. Dialogen pågick
alltjämt, och i oktober 2018 presenterades förslagen till
ändringar i regelverket.
Resultatet från detta blev att ellagen ändras och träder i kraft
1:a januari 2020. Detta med påföljande sänkning av
elnätskostnaden, motsvarande ca 30 miljarder för Svenska
elkonsumenter.
Således hade vi uppnått önskat och mätbart
resultat, - Mission
Complete!
För en normalvilla med 20A säkring och en förbrukning på 20 000
kWh/år, gjorde detta ca 2 400 kr i lägre årskostnad.
För industrier med effektabonnemang blev utfallet individuellt,
beroende på hur uttagsprofilen ser ut. En analys på ett mindre
företag med en förbrukning på ca 1,5 GWh/år visade en
kostnadsbesparing på ca 120 000 kr/år.
Men ack den glädje som varar...
Dåvarande finansminister Magdalena Andersson noterar naturligtvis
en minskad intäkt från Vattenfall och SvK samt minskade
momsintäkter, och när Magdalena blir statsminister byts Baylan ut
mot Anders Ygeman, som direkt får i uppdrag att hitta ett sätt att
kompensera elnätsföretagen. Man kom då på att det fanns outnyttjade
medel från tidigare mätperioder, som nätbolagen nu tilläts "rulla
över" till kommande perioder. Kapitalet, som får tas ut retroaktivt
och utan motkrav, läggas uppe på kommande perioders redan väl
tilltagna intäktsramar. Elkunden får således en framtida merkostnad
på ca 30 miljarder kr utan att få något extra för pengarna.
Merintäkten kommer istället att hamna på sista raden i nätbolagens
redan väl tilltagna vinster, och slutligen i ägarnas fickor.
Därmed tillbaka på ruta ett!
Under 2023 gör Ei ett bra försök, att med stöd av Tysklandsdomen
agera mera aktivt mot en stramare reglering. Tyvärr blev förslaget
stoppat av kammarrätten, och Ei tvingas tillämpa det "gamla"
regelverket, vilket ger nätbolagen fortsatt möjlighet till höga
intäktsramar även under perioden 2024 - 2027.
2024 kommer Regeringen med ett betänkande,
SOU2023:64. Ett förverkligande av förslaget innebär att Ei får
större mandat att utforma beräkningsmodell, där de rättsliga
ramarna från EU-rätten ligger som grund. Detta torde leda till att
nätbolagen i framtiden måste tillämpa en mer rimlig prissättning
för nät och överföring.
Det gäller nu att regering och riksdag agerar, så att
förslaget blir verklighet och infört i ellagen. Det
finns alltjämt mäktiga nätföretag, som kämpar med
allt som står i deras makt för att fördröja eller stoppa allt som
innebär att ramarna stramas åt. Må rättvisan
segra!
MEN, även om allt går som vi önskar, kommer vi tyvärr inte kunna
åtnjuta resultatet förrän tidigast perioden 2028-2031.