Historiska avgöranden
Sverige ligger geografiskt i en avkrok och i kallt klimat.
Dessutom har vi vatten runt landet och som utgör ett naturligt
handelshinder. Riklig tillgång till ren och billig el var
historiskt en viktig faktor, som bidrog till att Sverige blev en
framstående industrination. Från att elkostnaden var en ickefråga
har en rad politiska beslut ställt till det för oss:
1988 Påbörjades den s.k. energiomställningen. Senare
konsekvensutredningar flaggar tydligt risken för utflyttning
och/eller nedläggningar av elintensiv industri, och att
skogsindustrin skulle behöva bidrag 2020.
1995 Gick Sverige med i EU, som öppnade upp för fri rörlighet av
varor och tjänster.
1996 Avregleras elmarknaden och kostnaden för nätdelen skall
därefter särredovisas via separata bolag.
2006 Dansk Energi anmäler Sverige till EU, och menar att vi
utövar handelshinder på vår el.
2008 "Nätmyndigheten" som tidigare var en underavdelning till
STEM, omvandlas till självständig myndighet och blev
Energimarknadsinspektionen (Ei). Denna med uppdrag att vara
konsumentens röst mot nätmonopolet.
2010 Sverige fälls i EU-domstolen och måste sedan leverera
tillgänglig el till högstbjudande, viket oftast är grannland.
2011 Beslutar Tyskland att påskynda utfasningen av sin
kärnkraft, som då ger ca 110 TWh/år. Elprisområden införs i Sverige
med syftet att skapa incitament till energieffektiviseringar, och
ökad elproduktion i bristområden.
2021 Brist på el i
våra grannländer förorsakar skenande priser i södra
Sverige. Vi importerar högstbudat pris!
2022 Staten beslutar ge bidrag till elkonsumenter med
förbrukning från 700 kWh per månad för dec, jan, februari. Oavsett
elpris, är bidragstaket satt till 2000 kr per månad för konsumenter
med förbrukning över 2000 kWh/månad.