Historiska avgöranden
Från det att elkostnaden var en ickefråga, har en rad politiska
beslut ställt till det för både näringsliv och medborgare i
Sverige.
1988 Beslutar politiker att påbörja den s.k.
energiomställningen. Detta trots att
konsekvensutredningar flaggar tydligt om utflyttning och/eller
nedläggningar av elintensiv industri. Att skogsindustrin kommer
behöva bidrag kring 2020.
1995 Gick Sverige med i EU, som öppnade upp för fri rörlighet av
varor och tjänster. Så även för el.
1996 Avregleras elmarknaden och kostnaden för nätdelen skall
därefter särredovisas via separata bolag.
2006 Dansk Energi anmäler Sverige till EU, och menar att Sverige
utövar handelshinder med vår el.
2008 "Nätmyndigheten" som tidigare var en underavdelning till
STEM, omvandlas till självständig myndighet,
Energimarknadsinspektionen (Ei). Denna med uppdrag att vara
konsumentens röst mot nätmonopolet.
2010 Sverige
fälls i EU-domstolen och därefter är det högstbjudande (grannland)
som sätter priset på tillgänglig el.
2011 Elprisområden införs med syftet att skapa incitament till
energieffektiviseringar, och ökad elproduktion.
2021 Elbrist i våra
grannländer påkallar Svensk el, vilket leder till skenande priser i södra
Sverige. Inflationen rusar.
2022 EU står inför faktum att gällande energi- och miljöpolitik
har havererat och att elmarknadsmodellen inte är designad för
nuvarande läge, där enskilda länder har långvarig bristsituation på
el.
2023 Svenska Kraftnät återbetalar delar av kapacitetsavgifterna
till hårt drabbade elkonsumenter.
Ei gör ett gott försök med att ändra beräkningsmodellen, men får
bakslag i kammarrätten.
2024 Regeringen lämnar ett betänkande (SOU2023:64), som positivt
innebär att Ei skall kunna tillämpa grunderna i EU-förordningen vid
bestämmande av intäktsramar.