Viktiga händelser och resultat

I november 2010 blev vi kallade till Näringsdepartementet. Besöket resulterade i en fortsatt diskussion redan i januari 2011, fast då med Energimarknadsinspektionen. Vid sittande bord beslutas att ett konsumentråd skall upprättas. Till rådet inbjöds representanter från alla större industri- och konsumentorganisationer, som fick i gemensamt uppdrag att ge inspektionen uppslag och idéer till förbättringar för kunden.

Svenska Elnätsupproret är genom Eric Anderzon representerat i branschföreningen Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS)  elmarknadsgrupp. Här diskuteras förekommande elmarknadsfrågor, som sedan lobbas mot myndigheter och/eller politiken.

Genom åren har viktiga kompetenser knutits till nätverket, vilket gör att vi snabbt kan få fram fakta i förekommande frågor. Svenska Elnätsupproret har på så vis blivit en naturlig remissinstans i förekommande elmarknadsfrågor.

Möten i bred uppslutning med departementet
 Efter år av påtryckningar mot politik och myndigheter, om nätbolagens överdebiteringar för nät och överföring, blev Elnätsupproret i augusti 2016 återigen kallade till Miljö- och Energidepartementet för att diskutera uppkommen situation. För att ge yttermera tyngd till detta möte, bjöds representanter med från IKEM, SPIF, SKGS, Villaägarna, Jernkontoret, samt professor emeritus Stefan Yard vid Lunds universitet.

Var och en framförde sina synpunkter och gemensam ståndpunkt var, och är än idag, att priset för nät och överföring är omotiverat högt, och borde vara relaterat till verkliga kostnader. INTE som nu, utgöra vinstmaskin åt nätbolagsägarna. 
Enhetens representanter var idel öra.

Medialt genomslag och lagändring
 Våra aktiviteter fick god hjälp från media, inte minst under hösten/vintern 2017 då SVT:s ekonomireporter Jan Nylander gjorde ett antal inslag på SVT Rapport. Detta resulterade i att dåvarande energiminister Ibrahim Baylan öppet erkänner att regelverket och intäktsramarna är alldeles för generöst tilltagna. Uttalandet blev startskott till ett antal möten med sakkunniga på departementet för energifrågor.
Efter täta dialoger med såväl enheten, som med Ei, mynnar det hela ut i att Ei får ett regeringsuppdrag att se över regelverket, samt inkomma med förslag till förbättringar. Dialogen pågick alltjämt, och i oktober 2018 presenterades förslagen i riksdagen.

Resultatet blev att ellagen ändras för att träda i kraft den 1 januari 2020.
Detta med påföljande sänkning av elnätskostnaden, motsvarande ca 30 miljarder för svenska elkonsumenter.

Således hade vi uppnått önskat och mätbart resultat - mission completed!

Konkreta effekter för hushåll och industri
 För en normalvilla med 20A säkring och en förbrukning på 20 000 kWh/år, gjorde detta ca 2 400 kr i lägre årskostnad.
För industrier med effektabonnemang blev utfallet individuellt, beroende på hur uttagsprofilen ser ut. En analys på ett mindre företag med en förbrukning på ca 1,5 GWh/år visade en kostnadsbesparing på ca 120 000 kr/år.

Ack den glädje som varar...
 Dåvarande finansminister Magdalena Andersson noterar naturligtvis en minskad intäkt från Vattenfall och SvK, samt minskade momsintäkter från all elhandel, och när Magdalena blir statsminister byts Baylan ut mot Anders Ygeman, som direkt får i uppdrag att hitta ett sätt att kompensera elnätsföretagen enligt deras önskemål. Det fanns då outnyttjade delar i intäktsramar från tidigare mätperioder, som nätbolagen nu tilläts "rulla över" till kommande perioder. Kapitalet, som nu får tas ut retroaktivt och utan motkrav, läggs således uppe på kommande perioders redan väl tilltagna intäktsramar. Elkunden får på så vis en merkostnad på ca 30 miljarder kr utan att få något extra för pengarna. Merintäkten från dessa prishöjningar kommer istället att hamna på sista raden i nätbolagens redan väl tilltagna vinster, och slutligen i ägarnas fickor.
Därmed tillbaka på ruta ett!

Senaste utvecklingen och vägen framåt
 Under 2023 gör Ei ett bra försök, att med stöd av Tysklandsdomen agera mera aktivt mot en stramare reglering. Tyvärr blev förslaget stoppat i kammarrätten, och Ei tvingas tillämpa det "gamla" regelverket, vilket ger nätbolagen fortsatt möjlighet till höga intäktsramar, även under perioden 2024 - 2027.

2024 kommer Regeringen med ett betänkande, SOU2023:64.
Ett förverkligande av förslaget innebär att Ei får större mandat att utforma beräkningsmodellen, där de rättsliga ramarna från EU-rätten ligger som grund. Detta torde leda till att nätbolagen i framtiden måste tillämpa en mer rimlig prissättning för nät och överföring. 
Det gäller nu att regering och riksdag agerar, så att förslaget blir verklighet och infört i ellagen. Det finns alltjämt mäktiga nätföretag, som kämpar med allt som står i deras makt för att fördröja eller stoppa allt som innebär att ramarna stramas åt.

I slutet av januari 2026 kommer regeringsuppdraget från Energiminister Ebba Busch ( läs uppdraget här), och äntligen förstår vi att politiken har förstått vad vi påtalat under alla år!

Må rättvisan segra,  MEN även om allt går som vi önskar, kommer vi tyvärr inte kunna åtnjuta resultatet förrän tidigast perioden 2028-2031.