Elnätet

Stamnätet ägs av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät (SVK). I samband med avregleringen av den Svenska elmarknaden 1996, tvingades elbolagen att särredovisa kostnaden för nät och överföring via separata bolag. Detta blev drygt 170 distributionsbolag, som vart och ett har monopolställning över nätet i sitt område.

Regionnäten ägs till största delen av de tre stora aktörerna Eon, Ellevio (f.d. Fortum) och Vattenfall. Lokalnäten ägs till 70 % av samma giganter, och resterande 30 % ägs av mindre lokala och ofta kommunalt ägda bolag. 

2008 tillsätter Regeringen en myndighet som heter Energimarknadsinspektionen (Ei), som får till uppgift att bevaka monopolverksamheterna, dels för att inte oskäliga priser tas ut från kunderna, dels för att leveranskvaliteten upprätthålls.
Helt enkelt för att vara konsumentens röst och skydd mot nätmonopolet.

2009 är Sverige mitt inne i den största lågkonjunjkturen sedan 20-talet. Trots detta aviserar nätbolagen kraftiga prishöjningar för nät och överföring.

På förekommen anledning bildas Elnätsupproret 2010, som då uppvaktar såväl politiken som Ei, vilket resulterar i bildandet av ett Energimarknadsråd. Detta bestående av ett antal konsumentorgansiationer, som sedan dess har regelbundna träffar med Ei för att diskutera förekommande elnätsfrågor.

Efter den "regellösa perioden" 2009 - 2011, och inför då kommande "reglerade" period 2012 - 2015, äskar nätföretagen en intäktsram på 183 mdr. Ei hade tagit intryck av våra synpunkter och medger istället 161 mdr, alltså något mitt emellan tidigare periods utfall (ca 134 mdr) och det nu äskade. Beslutet överklagades dock av nätbolagen och dom föll till nätbolagens fördel, vilken tillerkände dem inte bara de äskade 183, utan hela 196 mdr. Detta med rätt att tas ut före 2019 års utgång. Även innevarande period har prövats i domstol till nätbolagens fördel.
Därmed har Ei förlorat samtliga mål och överklaganden mot nätmonopolet, vilket är att betrakta som ett totalt misslyckande med uppdraget från myndigheten Ei's sida. 

Trots Elnätsupprorets aktiviteter, har kostnaden för nät och överföring  gått upp med ca 50 % sedan Ei´s tillkomst 2008 och fram till 2015. Konsumentprisindex (KPI) har motsvarande period gått upp med 4,3%. De tre dominerande elnätsföretagen Eon, Ellevio och Vattenfall tar ut, trots stordriftsfördelarna, 30 - 50 % högre pris för nät och överföring, jämfört med vad de mindre lokala och företrädesvis kommunalt ägda bolagen. Utfallet till nätbolagens fördel kan du se här. Ytterligare kraftiga prishöjningar är aviserade med motivationen "framtida investeringar", vilket är en sanning med modifikation. Sanningen är att ovan nämnda domar ger dem rätt till prishöjningarna och eftersom höjningen skall tas ut innan 2019 års utgång, är det bråttom.

Med politikernas goda vilja (Staten äger Vattenfall och via AP-fonderna stora delar av Ellevio), aviseras och genomförs nu ytterligare kraftiga prishöjningar på nät och överföring. Utan nya politiska direktiv kommer Ei att stå sig slätt i domstolarna.

Detta torde beskriva orimligheterna och anledningen till att vi fortsätter kämpa. För det kunde väl inte vara meningen med avregleringen, att elbolagen skulle få ta igen eventuellt vinstbortfall från den numera konkurrensutsatta delen för energi, genom att i stället överdebitera kunderna för den icke konkurrensutsatta delen för nät och överföring?